Varför pratar svenska yrkesfiskare så mycket om säl?

Maris Boyd Gillette och Milena Arias Schreiber | 17 May 2021

Om det finns ett ämne som svenska yrkesfiskare ofta pratar om så är det säl. ”Sälarna skadar all fisk vi har,” säger den skånske yrkesfiskaren Magnus Larsson till Ystads Allehanda. ”De attackerar redskapen, näten och äter på vår fisk.” Fisket i Hanöbukten är idag ”en ständig kamp mot förbud, brist på fisk, sälar och väder för att få någon lönsamhet,” berättar yrkesfiskare Glenn Fridh till Blekinge Läns Tidning. I Stenungsund konstaterar Björn Holmstedt, som har jobbat inom fiskerinäringen i 35 år, att fler sälar måste skjutas. ”Skyddsjakt hjälper inte,” säger han till en journalist på Lokaltidningen Stenungsund, ”vi behöver decimera beståndet till en miniminivå.” På P4 Västerbotten berättar AnnaLena Forsberg att ”antalet sälar ökar i Östersjön, ett problem för många fiskare som får sina redskap förstörda när sälen vill åt den fisk som har fastnat i näten.” Östersjön, Bottenhavet, västkusten – oavsett fiskeplatser lyfter yrkesfiskare fram säl som ett stort problem.


Gråsäl, vikare och knubbsäl är de sälarter som finns i svenska vatten. Enligt Art- och habitatsdirektivet är gråsäl och knubbsäl arter som kräver särskilt skydd. Havs- och vattenmyndigheten säger att det finns 37 000 – 50 000 gråsälar i Östersjön och 22 000 knubbsälar i Skagerrak och Kattegatt. Antalet vikare i Östersjön beräknas vara 20 000 stycken. Enligt Naturvårdsverket är antalet säl högre. Gråsälar i Östersjön beräknas uppgå till 50 000 – 67 000 individer.


Antalet yrkesfiskare i Sverige är mycket mindre. Knappt 1 500 personer arbetade som yrkesfiskare under 2017, enligt Sieps rapport Svenskt yrkesfiske och EU 1995-2020. Troligtvis har siffran minskat sedan dess. I rapporten Hur mår den svenska yrkesfiskaren? redovisade vi ett oroväckande resultat från en enkät som skickades ut till alla fiskelicensinnehavare i Sverige. I juni 2019 – det vill säga även innan torskstoppet som infördes 24 juli 2019 och som pågår än idag - övervägde 67% av svenska yrkesfiskare att sluta fiska. Bland denna grupp uppgav 70% säl som en anledning att sluta fiska.


Att sälar orsakar skador på fiskeredskap råder inget tvivel om. Inte heller råder tvivel om huruvida sälar äter yrkesfiskares fångster. Vidare skrämmer sälar bort fisk från fiskeplatser och bär på parasiter (sälmask) som via andra arter går från säl till torsk. Minskade och sämre fångster påverkar yrkesfiskares förmåga att försörja sig, särskilt kustnära yrkesfiskare som har begränsade möjligheter att flytta sig till andra fiskeplatser. Kort sagt orsakar säl ekonomiska problem för yrkesfiskare. Myndigheter har försökt att åtgärda detta genom skyddsjakt på säl och ersättning för sälskador. Årligen fördelar Havs- och vattenmyndigheten via länsstyrelser 15 miljoner kronor till fisket i ersättning för skador orsakade av säl på redskap och fångst. Detta betyder inte att enskilda yrkesfiskare alltid får den ersättning de söker.


Men är det bara lägre inkomster och försämrad ekonomi som gör att den svenska yrkesfiskaren så ofta pratar om säl? Forskning på yrkesfiskares arbetstillfredsställelse i andra länder har visat att det inte är bara pengar som lockar till branschen. Personer som försörjer sig på fisket behöver en grundläggande inkomst, men exakt hur mycket pengar detta handlar om varierar. Sedan är det också viktigt att man som yrkesfiskare får uppskattning och respekt från samhället i stort, och att ens behov av självrealisering tillgodoses. Enligt en studie bland amerikanska yrkesfiskare påverkar samhällets uppskattning och fiskets förmåga att leverera självrealisering yrkesfiskares arbetstillfredsställelse i hög grad.


I en ny studie som vi nyligen publicerat i tidskriften Society and Natural Resources tittar vi närmare på de enkätresultat som handlar om säl och yrkesfiskares överväganden att sluta fiska. De flesta enkätrespondenter skrev kommentarer om säl. Uppenbarligen handlar problemen delvis om inkomst, men också om samhällets uppskattning och respekt från omgivningen. Här kommer några exempel:


Sälen tar ca 70% av fångsten. Myndigheterna tror inte på oss fiskare.

Myndigheterna tar inte säl och skarvproblemen på allvar vad gäller fisket, det är viktigare med en säl än en fiskare.

I lång tid, sedan slutet på 1960-talet, har vi fiskare påtalat att det kommer bli problem om inte säl och skarven kommer att regleras. Nu ser vi resultatet, regeringarna har knappt börjat att lyssna på det problemet, utan tar den lätta vägen att lösa problemet, att förbjuda för oss fiskare, och lägga all skuld på fisket.

Något som jag tycker är tråkigt är att man alltid skyller på yrkesfisket när det gäller dåliga fiskebestånd och att inte politiken tar mer ansvar gällande säl och skarv. De äter upp fisken i våra skärgårdar.

Fiskepolitiken utformas utifrån populistiska uttalanden utan att ta hänsyn till fiskarens kunskap om tillståndet i havet. Hade inte sälen varit söt var det ingen som brytt sig. Sunt förnuft borde avskaffas, finns ingen användning för det längre.

Politiker och tjänstemän i olika myndigheter begriper inget eller vill inget. Man tar mera hänsyn till säl, skarv, havsormar, mink, EU-regler, allmänhetens tillgång till natur, miljöorganisationers åsikter om att bevara säl, skarv etc. istället för att skapa ett bra yrkesfiske.

Utifrån dessa och liknande kommentarer kan vi förklara varför svenska yrkesfiskare så ofta pratar om säl. Det handlar inte bara om inkomst, utan också om hur man bemöts och behandlas. I Sverige upplever yrkesfiskare att myndigheter, politiker och samhället i stort vill värna om säl men inte om yrkesfiskare. Men är detta egentligen den bild vi som samhälle vill förmedla till yrkesfisket? En undersökning som Origo Group utförde på uppdrag av Jordbruksverket visar att 84% av svenska konsumenter tycker att det är bra att Sverige har en egen yrkesfiskekår som bidrar till matförsörjningen. Betyder inte detta att de flesta tycker den svenska yrkesfiskaren är minst lika viktig som sälen? Det verkar finnas något som inte hänger ihop här. Kanske bör vi tänka om när det gäller sälen och yrkesfisket och se till att vårt behov av yrkesfiskare tydligt speglas i hur vi förvaltar sälen.

Nyckelord: #säl #yrkesfiske #Sverige #förvaltning #arbetstillfredsställelse

Maris Boyd Gillette är professor i socialantropologi på Institutionen för globala studier och forskare på Formas projektet "Att fiska efter lösningar: samhällsekonomi och hållbar kustutveckling i Sverige."

Milena Arias Schreiber är forskare i samhällsvetenskapliga miljöstudier på Institutionen för globala studier och forskare på Formas projektet "Att fiska efter lösningar: samhällsekonomi och hållbar kustutveckling i Sverige."