Miljöengagemang med humanistisk färg

Updated: Apr 16

Gunilla Almered Olsson | 19 November 2019

Foto: Monica Tengström, 2019

En berättelse om en lång resa runt hela Medelhavet i öst och väst och som inkluderar Mellanöstern, den bördiga halvmånen, norra Afrika, Egypten och stora delar av Europa, är återgiven i en nyutkommen bok (2018). Denna resa är företas åren runt 125 i vår tideräkning som en resa genom Romarriket, då i sin största utsträckning. Resan företas av två romare och med deras ögon och reflektioner vägleds läsaren till landskap, städer och orter, urban utveckling, miljöproblem, kultur och politik. Boken är skriven av Emin Tengström, professor emeritus i humanekologi och latin och specialist i antikens historia. Den här boken är mycket intressant och spännande, men den ger också viktig historisk information om livsvillkor och försörjning som är relevant för de nuvarande processerna och konflikterna i dessa regioner. Bara för att nämna några regioner som omfattas av boken: Syrien, Cypern, Turkiet, södra Spanien, norra Mauretanien och Brittannia (nuvarande Brexit-England i Storbritannien).


Miljöfrågor, socio-ekonomi och naturvetenskap är naturligtvis sammanlänkade, men miljöfrågor och humaniora? Den ikoniska artikeln " Blueprint for Survival", som publicerades första gången i The Ecologist 1972, och senare i Dagens Nyheter samma år som " Vädjan om samarbete för överlevnad ", var undertecknad av ett antal inflytelserika svenska akademiker och blev en uppmanande startsignal för forskning och personligt engagemang i globala miljöfrågor. Detta innebar ett arbete med stark personlig inlevelse i de stora frågorna för människans överlevnad, de globala miljö- och hållbarhetsfrågorna om tillgång till vatten, luft, biologisk mångfald samt global ojämlikhet och sociala förhållanden. Det var också drivkraften för avstampet och utvecklingen av två nya universitetsämnen i Göteborg, humanekologi vid Göteborgs universitet och fysisk resursteori vid Chalmers universitet, i början av 1970-talet.


Humanekologi-ämnet utvecklade och drev ett antal tvärvetenskapliga kurser under 1970-talet. Dessa kurser hade mycket stor uppslutning och många av studenterna talar fortfarande och hur kursen i humanekologi var en ögonöppnare och ledde till livsförändring. Under en viss tid tillhörde ämnet Centrum för tvärvetenskapliga studier av människans villkor vid Göteborgs universitet, direkt under Rektor, alltså inte kopplat till någon fakultet. Det framhölls att komplexiteten i de globala miljöfrågorna krävde en tvärvetenskaplig ansats både i forskning och undervisning.


Emin Tengström blev den första professorn i humanekologi i Sverige 1981. Under hans tid som ledare för ämnet utvecklades arbetet med de tvärvetenskapliga miljöfrågorna åt olika håll. Miljöfrågor behandlades ur kombinerade humanistiska, sociala och naturvetenskapliga aspekter som framgår av publikationer om kunskapsintegration, miljöhistoria i Kenya och miljösäkerhet, mänskliga rättigheter och social rättvisa i Arktiska Kanada. Tvärvetenskap var från ämnets begynnelse, ett nyckelbegrepp och diskussionen om Vad är humanekologi? och om kunskapsintegration var intensiv, vital och hela tiden pågående.


Emins eget professionella intresse för transport och kommunikation materialiserades i forskningsprojekt och internationella publikationer om bilismen med miljömässiga och humanistiska dimensioner. I boken Bilismen - i kris? från 1991, lyder det ... ’framtiden blir inte, den skapas ...[av oss]’ (Tengström, 1991 , s. 178) och avslutar boken: ... ’att ifrågasätta bilens dominanta roll ... ett av många nödvändiga steg ... till en bättre morgondag’ (Tengström, 1991, s. 221).


Globala miljöfrågor med fokus på klimat utvecklas mer och inkluderar perspektiv på individ-nivå i Sverige, i de senaste böckerna Behovet av en ny förståelse. Ansvaret för miljön, klimatet och det globala utrymmet (Bäckstrand, Olsson, Tengström, 2010), och De globala klimat - och miljöhoten – kan de avvärjas? (Tengström, 2019). I årets bok ingår också en översikt över världsbilder i förhållande till den nuvarande globala situationen och därmed förs den humanistiska aspekten in igen.


Idag är kunskapen om de globala miljö- och samhällsproblemen större, jämfört med 1970-talet. Det gäller också kunskapen om globala miljö- och samhällseffekter av en konsumistisk livsstil hos en liten del av mänskligheten. Däremot är insikterna om detta fortfarande oklara. Behovet av en ny förståelse, av en genuin tvärvetenskaplig ansats för forskning, är ännu större – liksom behovet av individuella och politiska åtgärder. Vi behöver rösterna från Emin och Greta och från oss alla!


Emin Tengström fyller 90 år 19 november 2019.

Vår ojämförliga inspiratör - Varmaste gratulationer!

Några utvalda Tengström publikationer om tvärvetenskaplighet och globala framtidsfrågor

  • Vad kan du och jag göra åt framtiden? Utgångspunkter för en konstruktiv debatt. I redaktion av Birgitta Hambraeus och Emin Tengström under medverkan av Gunnar Adler-Karlsson. 1976. ISBN 91-0-041444-1

  • Forskaren och världen: om en tvärvetenskaplig ansats i Göteborg. 1977. ISBN 91-85252-09-3

  • På spaning efter framtidens frågor: Göteborgs universitet inför 90-talet. Jan S Nilsson, Emin Tengström. 1987. ISBN 91-7360-153-5

  • Bilismen - i kris?En bok om bilen, människan, samhället och miljön. 1991. ISBN 91-29-61522-4

  • Towards environmental sustainability?: a comparative study of Danish, Dutch and Swedish transport policies in a European context. 1999. ISBN 0-7546-1109-4

  • Behovet av en ny förståelse: ansvaret för miljön, klimatet och det globala utrymmet. Göran Bäckstrand, Kåre Olsson, Emin Tengström. 2010. ISBN 9789197841016

  • Romarriket runt: en fiktiv resa i den antika verkligheten. 2018. ISBN 9789172171152

  • De globala klimat- och miljöhoten – kan de avvärjas? 2019. ISBN 978-91-85359-18-9

Keywords: #humanekologi #EminTengström #GlobalaMiljöfrågor #Miljöhumaniora

Gunilla Almered Olsson, Professor Emerita i humanekologi vid institutionen för globala studier, Göteborgs universitet. Hon är också professor i miljövetenskap och har en doktorsgrad i växtekologi. Hennes forskning handlar om utnyttjande och förvaltning av naturresurser och biodiversitet i landsbygdslandskap och lokalsamhällen i Europa och Afrika. Nuvarande forskning och aktivism är inriktad på hållbara matsystem som länkar stad och landsbygd och som leder vägen till samhälls-omställning. Hon har ett särskilt intresse för begreppet människa-natur och relationen till lokal och traditionell kunskap.

  • Google+ - Black Circle
  • Facebook Black Round
  • Twitter Black Round

All content is published under the Creative Commons License: Attribution-NonCommercial 4.0 International

Site admin: Dustin Johnson | Box 700 |

40530 Göteborg | Sweden | dustin.johnson[at]gu.se

Tel: +46 31 786 2649