School of
Blogal Studies

Making sense of the world.
Medborgardialog skapar en chans för civilsamhället att påverka politik på lokal nivå. Dialogen blir därför ett medel för människor att uppmärksamma frågor som direkt påverkar deras vardag. Samtidigt bidrar demokratiska processer till stora svårigheter för att skapa en enighet att lösa den komplexa frågan om klimatet. Trots detta menar vi att den sociala hållbarheten och inkluderandet av civilsamhället är avgörande för att uppnå en ekologisk hållbarhet i linje med FNs Agenda 2030.
Erfarenheter från Kanada ger exempel på hur medborgardialog används som ett verktyg för att ta tag i den komplexa klimatfrågan och specifikt den kanadensiska energiförsörjningen.
De oenigheter som ofta uppstår i klimatfrågan kunde överbryggas genom en medborgardialog på Simon Fraser University. Samtalen var grundade i förståelse och empati för andra intressenternas behov och bekymmer. Under dialogen representerades en bredd av grupper från olika delar av Kanada. Baserat på detta möte formulerades ett antal förslag för hur den kanadensiska staten ska möta omställningen till grönare energi där samtliga medborgares åsikter beaktas. I linje med dialogen på Simon Fraser University formades i Montréal en handlingsplan. Handlingsplanen söker att uppnå de krav som ställs på länder utifrån Agenda 2030, specifikt mål 7: “Hållbar energi för alla”. Deras första prioritet för att uppnå målet är att reducera växthusgaser och beroendet av fossila bränslen.
Klimathotet blir alltmer påtagligt runt om i världen. Därför måste vi ändra vårt beteende och sätt att leva för att tackla klimatfrågor på ett hållbart sätt. Kritiker anser att det rådande politiska systemet i demokratiska länder ofta behandlar komplexa frågor gällande klimatet på ett ineffektivt sätt. De menar att beslutsfattare lägger fram kortsiktiga lösningar för att bli omvalda. Därför har beslutsfattare avstått från att göra förändringar som begränsar individens handlingsfrihet. Följden blir därför att samhällen inte kan fatta de tuffa beslut som krävs i den värld vi lever i idag, eftersom beslutsfattare inte vågar utmana rådande demokratiska samhällsstrukturer. Klimatforskare menar att vi idag inte kan lägga allt vårt förtroende i politikernas händer och se på när de fattar beslut för att nå en tillräcklig ekologisk förändring.
Social hållbarhet är en förutsättning för att skapa ekologiskt hållbara förändringar. Forskning visar på hur samhällen med stora socioekonomiska skillnader har svårt att inkludera samtliga delar av civilsamhället i styrningen. De säger också att en negativ inverkan på den sociala hållbarheten i städer, kommuner och regioner är direkt kopplat till bristen av medborgardialog. Så hur gör vi en tillräcklig ekologisk förändring där vi undviker negativa sociala konsekvenser? Forskare uppmanar till inkludering av den lokala och ursprungliga kunskapen om ett landområde i medborgardialogen för att uppnå ekologisk hållbarhet. Dialogen måste dock vara inkluderande för alla människor oavsett sammanhang så att nya idéer kan uttryckas och leda till en hållbar förändring. Däremot går det att kritisera medborgardialogens intentioner att inkludera fler intressenters inflytande i de beslut som fattas. Kritiker till medborgardialog menar på att det inte finns något utbrett intresse av att delta och involveras under perioden mellan val, den så kallade “mellanvalsdemokratin”. Istället förhalar det beslutsfattande.
När exkludering av vissa grupper och deras idéer normaliseras, kan det dock skada samhället. Psykologen Myrna Lewis menar att marginalisering av människor och exkluderingen av idéer som skiljer sig från normen gör stor skada på en grupp, oavsett storlek eller kontext. Hon ligger bakom begreppet “Deep Democracy”. Enligt Lewis innebär begreppet att stärka och säkerställa minoriteters röst och underrepresenterade åsikter i olika typer av gruppsammanhang. Deep Democracy syftar till att den grupp som faktiskt är påverkad av ett problem också är de som kan vara med och lösa det. Detta är viktigt när det kommer till att skapa en ekologisk hållbarhet via medborgardialog. Genom att låta människor från olika delar av samhället uppmärksamma sina problem kan man skapa ett medvetande kring behov hos både marginaliserade grupper och beslutsfattare. Detta kommer med största sannolikhet leda till att människor från olika sammanhang ges nya och annorlunda perspektiv. Samtidigt är det också viktigt att poängtera det faktum att medborgardialogens syfte inte nödvändigtvis är att komma fram till ett beslut som samtliga inblandade är överens om. Snarare handlar det om att låta medborgare uttrycka sina åsikter om en fråga, vilket leder till en medvetenhet om att det finns opposition eller samtycke i en fråga. En hållbar förändring kan uppstå först när alla olika perspektiv får uttryckas i en inkluderande dialog.
I många städer är medborgardialog ett medel för att skapa inkluderande och fredliga samhällen. Detta är givetvis något positivt, men problemet är att det i många fall inte finns några större ambitioner för vad dialogen kan uppnå. Ett exempel är hur Montreal har gjort progressiva framsteg för att reducera sina utsläpp av växthusgaser och skapa ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Det visar på att staden har en utvecklad “mellanvalsdemokrati”. Staden har integrerat sin befolkning i diskussionen kring komplexa frågor och på så sätt inkluderat många olika perspektiv.
Låt Montréal vara ett exempel på hur inkludering av medborgares kunskap i komplexa frågor är avgörande för att uppnå hållbar förändring. Ur medborgardialogen kan man finna lösningar på de akuta hållbarhetsproblem som tas upp i Agenda 2030, vilket kommer leda till en förändring av samhället. Det kommer innebära stora förändringar vilket på kort sikt kan resultera i att människor får göra uppoffringar i deras privatliv. Uppoffringar kan exempelvis handla om att jobb inom en “ohållbar” industri blir färre och att människors bilanvändning blir begränsad.
Återigen är det av stort värde att poängtera syftet med medborgardialog. Det är snarare ett forum för människor att bli hörda än ett medel för beslutsfattande. I en väl fungerande medborgardialog kommer förändringarnas effekter på människor att kommuniceras. Dialogen kommer också se till att de människor som påverkats negativt av förändringarna gynnas av det hållbara samhälle man syftar till att uppnå.
Denna populärvetenskapliga artikel är skriven av Ella Amandusson, Sanna Karlsson, Elis Nyholm & Felicia Werjefelt, som är studenter vid Globala Institutionen på Göteborgs Universitet och är en del av kursen Att kommunicera hållbarhet, GS1425.
Referenser
Bronwyn M. H. (1995). The greening of participatory democracy: A reconsideration of theory. Environmental Politics, 4(4), 215-236. DOI: 10.1080/09644019508414234
Poland, B., Mashford-Pringle, A., & Bowra, A. (2020). Many lenses for planetary health: Seeding citizen engagement for sustainable futures visioning with new ways of seeing. Canadian Journal of Public Health = Revue Canadienne De Sante Publique, 111(6), 901-911.
Lewis, M., & Jordi, P. (u.å.). Deep Democracy and Crime. LDD: Lewis Deep Democracy.
Hämtad 2021-02-07 från https://lewisdd.com/articles-research/.
Simon Fraser University (SFU). (2019) Citizen Dialogues on Canada's Energy Future: Technical Report. Hämtad från Simon Fraser University: https://www.sfu.ca/dialogue/services/success-stories/citizen-dialogues/reports-and-resources.html#reports
Ville de Montréal. (2020). Climate plan 2020-2030. Executive Summary. Hämtad 2021-02-08 från
https://montreal.ca/en/articles/montreal-climate-plan-objective-carbon-neutral-2050-7613
Ville de Montréal. (2017) Contribution of Sustainable Montréal 2016 - 2020 to the 17 SDGs. Hämtad från https://montreal.ca/en/articles/sustainable-montreal-2016-2020-8944