Det måste vara lätt att göra rätt: vägen till hållbar utveckling

Marcella Elebro, Alva Leandersson, Alicia Lidbom, Emelie Nilsson & Felicia Wiksell | 18 mars 2021

Väg omgiven av träd och klippor vid solnedgång.

Har vi förlorat relationen till vår natur?

Den globala urbaniseringen har orsakat en växande distansering mellan människan och den naturliga miljön. Detta beror bland annat på att närhet och goda relationer till naturen inte premieras i staden. I det stora hela upplever många människor sig vara mindre rotade till miljön de bor i, och därför mindre benägna att ta ansvar för miljön omkring sig. Distansen skapar motsättningar mellan de ambitioner vi utlovat, och de åtaganden vi utför, gällande hanteringen av pågående klimatförändringar. Den globala uppvärmningen är ett av vår tids största hot och dess konsekvenser har direkta effekter på vår livskvalitet. Däremot är det få av oss som ser det som vårt personliga ansvar att anta hållbara åtgärder. Detta kan kan bero på att hållbara miljöbeteenden (pro-environmental behaviour), såsom förändrade mat-, transport- och energivanor, inte är lättillgängliga i dagens moderna samhälle. Enligt forskare agerar majoriteten av oss mindre hållbart än vad vi skulle kunna göra och få av oss lyckas minska sin miljöpåverkan. Ett sådant beteende äventyrar chanserna att skydda och bevara naturens välmående. Avsaknaden av goda relationer till naturen kan vara en av anledningarna till varför vi inte agerar.

 

Hur ska vi då bygga upp relationen till naturen? Dels borde vi börja prata om klimatet ur ett moraliskt perspektiv, som då framkallar en frivillig känslomässig påverkan och personligt ansvar. På så sätt formas vår vilja att förebygga och stoppa klimathoten. Forskning har dessutom visat att denna typ av miljöansvar medför positiva effekter på personligt välbefinnande.

 

Skapandet av hållbara relationer mellan människa och natur

För att skapa hållbara miljöbeteenden förutsätter det att individer upplever en relation till naturen, vilket forskare kallar för sense of place (platstillhörighet). Begreppet refererar till en psykologisk konstruktion där geografiska platser tilldelas betydelse, mening och värden. “Platsen” i sammanhanget kan referera till både rumsliga och meningsfulla platser. Det förutsätter dock att det är en plats dit individen känner anknytning till både den sociala och naturliga miljön. En sådan relation har direkta effekter på våra livsstilsval och handlingar, eftersom kunskapen om samspelet mellan människa och natur ökar. Därmed ökar även förståelsen för de direkta konsekvenser vårt agerande har på naturen. Känslan av samhörighet tenderar därför att motivera oss till ett mer hållbart och ansvarsfullt agerande.

 

Konstruktionen av sense of place kan alltså vara högst aktuell i syfte att stimulera och underlätta vår känsla av platstillhörighet i stadsmiljöer, dit människan migrerat både fysiskt, psykiskt och känslomässigt. Naturen kan inkluderas i stadsmiljön genom exempelvis gemensamma odlingar och lokala handelsplatser. Detta kan vara ett sätt att skapa fysisk och emotionell koppling till vår natur och på så sätt rädda den globala miljön. Det handlar inte om att alla ska bli “skogsmullar” utan om att uppenbara det som idag är osynligt i staden: att allt vi gör påverkar vår natur. För hur ska vi känna oss angelägna att skydda naturen om den inte känns som vår att beskydda? Forskning tyder på att närhet och upprättandet av goda relationer, mellan människa och miljö ger ansvarskänslor och engagemang för den naturliga miljön. Engagemangen underlättar i sin tur underlättar social integration och ökar samhällelig delaktighet, vilket visats stimulera mer hållbara livsstilsval.

 

Vi måste göra det lätt att göra rätt

Positiva relationer och attityder gentemot miljön driver alltså oss till att anta mer hållbara beteenden. Dessa beteenden förutsätter dock kunskap om varför förändring är eftersträvansvärt och hur det uppnås. För att uppnå enskild förändring behöver vi ha lokala sociala sammanhang där hållbara vanor uppmuntras. Vi bör bland annat bjuda in till och delta i samtal, diskussioner och reflektioner kring de miljöproblem vi står inför och vad vi kan göra åt dem. På så sätt ges vi möjlighet att överväga specifika miljöproblem och gemensamma lösningar för hur samhället ska tackla dessa utmaningar. Därtill ges utrymme att skapa konstruktiva samtal, utbyta information och stimulera nya idéer. Forskning framhäver socialt stöd vara en central faktor för beteendeförändring och antagandet av hållbara livsstilar. Främst på grund av att både skapandet och realiserandet av gemensamma mål förutsätter att vi upplever social gemenskap.

 

Sense of place kan bidra till att minska distansen mellan människa och natur, vilket kan främja hållbara miljöbeteenden. Det förutsätter att vi får bekräftelse på att våra handlingar gör skillnad. Vi kan inte förvänta oss att lösa klimatproblem när förståelsen för konsekvenserna av våra livsstilar inte uppenbaras i våra moderna samhällen. För att utveckla en stark, rättvis och hållbar framtid krävs att vi inom vår nutid uppnår en lokal och samhällelig social sammanhållning. Därtill behöver vi synliggöra kopplingarna mellan mänskligt handlande och naturens välmående, vilket kan ske genom konstruktionen av sense of place. Vi måste skapa samhällen där alla inkluderas i den lokala utvecklingen och där naturen får sin rättmätiga plats. Framförallt måste våra samhällen och våra livsstilar baseras på principen att goda relationer människa och natur emellan är grundläggande för att säkerställa planetens välbefinnande. Tillsammans måste vi sluta göra det lätt att göra fel och istället göra det lätt att göra rätt.

Denna bloggpost är skriven av fem studenter som går tredje året på kandidatprogrammet Globala Studier vid Göteborgs Universitet. Artikeln är en produkt av ett samarbete med Borås Stad, med fokus på hållbarhet. Marcella Elebro inriktad på utvecklingsstudier med särskilt intresse för mänskliga rättigheter. Alva Leandersson inriktad på humanekologi med särskilt intresse för hållbara konsumtions- och produktionssätt. Alicia Lidbom inriktad på humanekologi med särskilt intresse för individens förutsättningar för att uppnå hållbar utveckling. Emelie Nilsson inriktad på internationella relationer med särskilt intresse för maktrelationer och fredsforskning. Felicia Wiksell inriktad på internationella relationer med särskilt intresse för säkerhetsstudier.

  • Google+ - Black Circle
  • Facebook Black Round
  • Twitter Black Round

All content is published under the Creative Commons License: Attribution-NonCommercial 4.0 International

Site admin: Dustin Johnson | Box 700 |

40530 Göteborg | Sweden | dustin.johnson[at]gu.se

Tel: +46 31 786 2649