Det globala i det lokala – vilka utmaningar uppstår i det lokala hållbarhetsarbetet med Agenda 2030?

Patrik Elmquist, Ulrika Erlandsson, Sofia Hägglin, & Tilde Kennerfalk | 18 mars 2021

Naturskön utsikt över ett jordbruksfält vid solnedgång.

Agenda 2030 samlar de mål vi behöver uppnå globalt för att skapa en mer hållbar värld. För att lyckas med att uppfylla hållbarhetsmålen jobbar nu världens länder med att lokalt anpassa dessa för ett mer effektivt arbete. Att arbeta med målen i en lokal kontext är dock lättare sagt än gjort och ställer oss inför en rad olika utmaningar. Vilka är då några av de viktigaste utmaningarna?

De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 innebar ett skifte i strategi från internationell toppstyrning mot att i större utsträckning låta lokala aktörer styra utvecklingsarbetet. För oss i Sverige kretsar det till stor del kring hållbarhetsarbete på kommunnivå. Tidigare hållbarhetsmål, bland annat de så kallade Millenniemålen, utgick från ett mer globalt centrerat arbete. Detta bidrog ofta till att vi hamnade i en “one size fits all”-mentalitet som var svår att anpassa till lokal nivå. Agenda 2030 framställdes däremot med avsikten att anpassa målen till lokala kontexter.

Analyser visar att lokalt hållbarhetsarbete är effektivt eftersom det inkluderar fler aktörer i utvecklingen. Genom att vi får fler aktörer att medverka under processen ökar allmänhetens kunskap inom ämnet, samtidigt som det bidrar till en känsla av att vi äger problemet tillsammans. Detta har i många fall visat sig öka motivationen och engagemanget i lokala hållbarhetsproblem när de konkretiseras i människors vardag. När gapet mellan allmänheten och beslutsfattarna minskar underlättas samarbetet. Det gör också att information blir mer lättillgänglig och kommunikationsflödet mer effektivt åt båda hållen. På detta vis förenklas arbetet mot hållbarhet.

Så, har vi äntligen hittat den rätta vägen mot ett hållbart samhälle?

Möjligtvis, men eftersom hållbarhetsarbetet är komplext vill vi belysa några utmaningar som kan tillkomma. Det är viktigt att komma ihåg att ingen lokal kontext är den andra lik. Behoven i Varberg skiljer sig från behoven i New Delhi. Vi behöver därför översätta de globala målen till lokala förhållanden. Målen är också omfattande i sin natur vilket innebär ett stort tolkningsutrymme och olika tolkningar kan leda till olika prioriteringar. Beslutsfattare på lokal nivå ansvarar både för vilka mål som ska prioriteras och hur de ska uppnås. Som nämnts ovan är en av fördelarna med att arbeta lokalt att de som lever nära problemen använder sin kunskap om det egna samhället för att bidra till utformningen av hållbarhetsarbetet. Risken är dock att olika intressen och ideologier krockar hos de deltagande aktörerna. Dessa aktörer är sällan jämlika när det kommer till inflytande, vilket kan leda till att vissa mål eller tolkningar av målen bortprioriteras. En av utmaningarna för lokalsamhällen är att balansera denna mångfald av ideologier och intressen.

Det kan även uppstå utmaningar gällande hur man väljer att mäta de prioriterade målen. Skiftet i strategi innebär att hållbarhetsarbetet i högre utsträckning måste redovisas uppåt. Eftersom kvalitativa data tenderar att bli omfattande och sällan lämpar sig som underlag, utförs mätningar framförallt i kvantitativa värden. Detta kan leda till att vi bara mäter det som är mätbart och att andra viktiga faktorer inom hållbarhetsarbete hamnar i skymundan. Flera mål, speciellt de som berör sociala frågor, är svåra att mäta eftersom de inte enbart bygger på kvantifierbara värden. Användningen av mätbara indikatorer kan få det att framstå som att arbetet har löst ett problem när det i själva verket är mer komplext. Att översätta koncept som exempelvis trygghet eller säkerhet till siffror kan medföra att resultatet visar en oprecis bild av samhällssituationen. Denna bild kan riskera att leda till beslut som inte bidrar till samhällets utveckling och att hållbarhetsarbetet blir ineffektivt.

Till sist vill vi varna för så kallad cherry picking. Detta innebär att man väljer att prioritera vissa mål utifrån sannolikheten att uppnå dem istället för de mål som är mest relevanta för samhället. Beslutsfattare kan på så vis redovisa bättre uppnådda resultat och bra statistik gällande arbetet med Agenda 2030 eftersom det kan skapa möjligheter till vidare stöd i framtiden. Mål kan också åsidosättas, inte på grund av att de skulle vara svåra att uppnå, utan för att det går emot andra starka intressen eller etablerade system i samhället. Fokus på lokala intressen kan vidare leda till att man bortser från relationen mellan den lokala och den globala utvecklingen. Till exempel kan miljörelaterade mål, som ett fossilfritt samhälle, läggas åt sidan i rädsla av att det skulle ha en negativ påverkan på den ekonomiska tillväxten.

Vi står med andra ord inför en rad nya utmaningar. För det första, alla lokala kontexter är olika och de globala målen måste tolkas och anpassas till de unika förutsättningar och behov som råder inom dem. För det andra, redovisningen av hållbarhetsarbetet kräver mätningar och det är viktigt att detta görs på ett sätt som reflekterar verkligheten. För det tredje finns risken för cherry picking och att målen prioriteras utifrån hur lätta de anses vara att uppnå istället för dess relevans.

Hållbarhetsarbete är ett svårt och utmanande uppdrag och det sker just nu ett gediget arbete på lokal nivå för att uppnå hållbarhetsmålen. Men om vi vill uppnå hållbarhet måste vi vara vaksamma inför och ta oss an de utmaningar som kan uppstå längs vägen. Annars riskerar arbetet att falla platt och målen förblir just det - mål.

Patrik Elmquist, Ulrika Erlandsson, Sofia Hägglin, Tilde Kennerfalk är studenter vid Kandidatprogrammet i Globala Studier vid Göteborgs Universitet med specialisering inom humanekologi och internationella relationer.

  • Google+ - Black Circle
  • Facebook Black Round
  • Twitter Black Round

All content is published under the Creative Commons License: Attribution-NonCommercial 4.0 International

Site admin: Dustin Johnson | Box 700 |

40530 Göteborg | Sweden | dustin.johnson[at]gu.se

Tel: +46 31 786 2649