Cirkulär ekonomi har blivit ett begrepp på mångas läppar eftersom systemet erbjuder ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningar. Genom att skapa cirkulära materialflöden kan produkters värde bevaras i en längre livscykel och på så vis minska utnyttjandet av jordens resurser. Frågan är dock vad cirkulär ekonomi kan göra för våra samhällen och för oss människor? De sociala fördelarna med cirkulär ekonomi hamnar ofta i skymundan och denna blindhet skapar hinder för oss att ta steget mot en mer hållbar framtid. 

 

Cirkulär ekonomi är ett brett begrepp som används inom alla samhällsnivåer av olika aktörer, ofta i syfte att påvisa deras arbete med hållbar utveckling. EU-kommissionen beskriver cirkulär ekonomi som “[…] an economy where the value of products, materials and resources is maintained in the economy for as long as possible, and the generation of waste minimised”. Med andra ord förändras värdekedjan och avfall från en produkt omvandlas till en resurs för något annat, till skillnad från den nuvarande linjära ekonomin där det har blivit billigare att slänga och köpa nytt. Den cirkulära ekonomin syftar till att stänga materialflöden och skapa ett kretslopp där materialets värde behålls genom återvinning, återbruk, rekonstruktion och reparation. Det handlar om att omprioritera. Mindre utgifter inom ett område ger mer pengar till annat, exempelvis kan ekonomiska resurser frigöras genom inköp av begagnade möbler till en verksamhet. De sparade resurserna kan i sin tur gå till att öka bemanningen i samma verksamhet och förbättra kvalitet samt arbetsmiljö. Den cirkulära ekonomin är därför en viktig byggsten i uppbyggandet av en hållbar framtid. 

 

Det finns många sociala fördelar med cirkulär ekonomi. En fördel som ofta nämns är ökade arbetsmöjligheter, men de sociala fördelarna är fler än så. Lokala cirkulära flöden av pengar och material skapar också en mer levande närmiljö, vilket är betydelsefullt för att skapa social hållbarhet. En annan tänkbar fördel är delningstjänster som kan leda till miljövinster men även bygga en starkare social gemenskap. Istället för att alla äger varsin borrmaskin eller gräsklippare kan resurser sparas med ett gemensamt verktygsförråd för hela grannskapet. På så vis uppstår fler mötesplatser för människor. Andra sådana platser i en cirkulär ekonomi kan vara gemensamhetsodlingar, reparationsverkstäder eller rum för kreativt återbruk. Allt detta har en tydlig förankring i både kultur- och föreningslivet, där ökat engagemang kan stärka förtroendet mellan varandra och även förbättra vårt välmående. Detta kan skapa en uppåtgående spiral, där tillit och trygghet bygger på varandra. Lokal sammanhållning främjas där kontakt- och kunskapsutbyten kan skapa förutsättningar för större samhällsförändringar, såsom minskat utanförskap och på sikt även lägre kriminalitet. 

 

Världens befolkning växer ständigt och konsumtionen ökar allt mer. Detta gör att jordens ekosystem pressas och avfall produceras i en allt snabbare takt. För att komma ifrån dessa växande klimatutmaningar har flera länder börjat röra sig från den linjära ekonomin mot en cirkulär modell. Detta syns bland annat genom EU:s införande av en handlingsplan för cirkulär ekonomi. Ett annat exempel är Agenda 2030 med de tillhörande hållbarhetsmålen, exempelvis mål 11: Hållbara städer och samhällen samt mål 12: Hållbar konsumtion och produktion. Målen strävar efter att nå hållbar utveckling genom att inkludera de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna. Cirkulär ekonomi kan förverkliga hållbarhetsmålen och med det skapa en långsiktig hållbar utveckling där alla dimensioner går hand i hand. 

 

Det finns dock vissa hinder med en implementering av cirkulär ekonomi. På individnivå handlar det om att vi använder konsumtion för att finna mening, tillfredsställelse och bekräftelse. Utvecklingen har gått från “vi behöver” till “vi vill ha”. Andra hinder kan vara en begränsad medvetenhet hos konsumenter där föreställningen om att kvalitén på varor minskar om produkten inte är nyproducerad. “Nytt” har blivit synonymt med “bäst”. Det finns också en ovilja från företag och beslutsfattare att ställa om till en cirkulär ekonomi. En studie från Aalborg Universitet visar dessutom att många av de sociala vinsterna med cirkulär ekonomi ofta är kvalitativa, såsom ökat välmående eller en större känsla av gemenskap, och därför svårare att mäta. Detta kan vara en bidragande orsak till ekonomins och ekologins plats i rampljuset när man talar om vinsterna med en cirkulär ekonomi. Att lämna plats för den sociala dimensionen är dock en nödvändig åtgärd i strävan efter en hållbar framtid. Genom att börja prata om det sociala livet i en cirkulär ekonomi skulle dess attraktionskraft öka och ett värderingsskifte bli mer lättillgängligt.

 

Cirkulär ekonomi handlar om mer än att spara pengar och överleva på ett pressat jordklot - det handlar om att leva ett gott liv. Vi ser ett liv där vi värdesätter våra gemensamma resurser mer, där människor hjälps åt och där “bäst” blir synonymt med “hållbart”. Förändringen kan skapa ringar på vattnet för regional utveckling och i det långa loppet för samhället och världen i stort. Trots att det innebär vissa utmaningar att övergå till en cirkulär ekonomi så är fördelarna fler. För att nå en realisering av de globala hållbarhetsmålen krävs ett större fokus på den sociala hållbarheten. Då cirkulär ekonomi faktiskt erbjuder möjligheten att koppla samman alla tre dimensioner av hållbarhet är modellen vägen framåt för att uppnå hållbarhetsmålen. Implementeringen av cirkulär ekonomi är inte bara en miljö-ekonomisk investering utan även en social investering för våra framtida samhällen.  

​