Om vattnet tog slut idag - vad skulle du göra då? Vatten är en naturresurs som är en del av vårt ekosystem. Det påverkar allt liv på jorden och vårt sociala välmående genom bland annat dricksvatten, sanitet och jordbruk. Rent vatten är en av punkterna i Agenda 2030s globala hållbarhetsmål som antogs 2015. Vattenproblematiken har en stark koppling till både den ekologiska och sociala hållbarheten och temat används genomgående i vår text för att konkretisera detta förhållande. Likväl uppstår ofta problem när arbetet kring dessa mål ska realiseras. Forskarna Lim, Jørgensen och Wybord visar hur sociala och ekologiska mål oftast behandlas separat trots vikten av deras sammankoppling. Är det som görs idag verkligen tillräckligt för en hållbar framtid? Nya prioriteringsområden har tagits fram som gynnar de ekologiska och sociala dimensionerna som en enhet.

 

“Plan of action for people, planet and prosperity” var visionen för de globala målen. Tanken var att integrera dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i varandra. I praktiken uppkom dock sektorsspecifika mål som ledde till en fragmentisering. Konsekvensen av detta är att det har uppstått konflikter mellan hållbarhetsmålen. Exempelvis handlar hållbarhetsmål 9 om industrialisering, där en ökad industrialisering kan leda till högre social hållbarhet. Lim, Jørgensen och Wybord pekar dock på att det riskerar att leda till en negativ ekologisk utveckling, något som sker när de sociala och ekologiska dimensionerna inte ses som en enhet.

 

Även om allt fler beslutsfattare och andra aktörer börjar acceptera vikten av ett integrerat socialt och ekologisk hållbarhetsarbete brister utförandet i praktiken. Forskarna Reyers och Selig menar att det finns en övergripande samhällssyn att människan är frikopplad från naturen. Den vedertagna synen idag är att vi måste välja mellan exempelvis hög produktion av varor eller bevarande av naturen och dess ekosystem. Få globala mål kopplar ekosystemens bidrag till grundläggande sociala aspekter som exempelvis vattenresurser, matsäkerhet och fattigdom.

 

Forskare har därför utvecklat nya strategier för att arbeta med integreringen av hållbarhetsfrågorna. Gemensamt för dessa är att de utmanar tanken om att vi bör studera social och ekologisk hållbarhet separat. Syftet med dessa nya system är att de ser till ett  helhetsperspektiv av de globala målen där den sociala och ekologiska hållbarheten snarare ses som ett enda social-ekologiskt system. En rad forskare inom området har tagit fram ett nytt arbetssätt för att enklare kunna förverkliga en integrering av dimensionerna. Arbetssättet består av prioriteringarna: samarbete och forskning, långsiktiga mål samt makt och rättvisa som beskrivs nedan.

 

Samarbete och forskning

Varken människan eller naturen ser några gränser, därför bör inte hållbarhetsarbetet enbart se till en viss region. Det finns områden i Sverige som är beroende av vattenresurser utanför sina gränser för att tillgodose sina behov. Till Fårö körs periodvis dricksvatten med lastbil från Gotland för att de ska klara sitt vattenbehov. Samtidigt finns det regioner vars vattenanvändning har skapat föroreningar i andra områden. Vi är därför beroende av mer samarbete mellan regionerna, både lokalt och globalt, för att bättre kunna se hur de social-ekologiska systemen interagerar och påverkar varandra. Det krävs även mer samarbete mellan beslutsfattare och forskare. Forskare måste kunna påverka och upplysa om olika beslut kopplade till social-ekologisk politik och vara mer inkluderande i hållbarhetsarbetet.

 

Långsiktiga mål

Vad gör vi när allt vatten är förorenat? Eller när det inte finns tillräckligt med vattenresurser för att tillgodose vår växande befolknings behov? Det kommer inte hända imorgon, kanske inte om 15 år. Men hur ser det ut om 100 år? De globala målen sträcker sig bara 15 år framåt vilket gör dem lättare att hantera. Däremot får vi inte glömma att se bortom 2030 och de långsamma processerna. Det bristande samspelet mellan de globala målen leder till konsekvenser som i sin tur kan påverka de långsiktiga målen med hållbar utveckling.

 

Vidare finns det en konflikt mellan korta sociala mål och långsiktiga ekologiska mål. Exempelvis leder människans koldioxidutsläpp till den globala uppvärmningen som gör att isarna smälter, en process som tar lång tid. Konsekvenserna märks knappt nu men i framtiden blir de förödande. Fokus ligger ofta på kortare aspekter och mål eftersom de är lättare att studera och uppfylla. Detta trots att de långsamma processerna kan ha större effekt och samtidigt inte syns lika tydligt. Vi måste därför fokusera på processer som tar längre tid och på ett långsiktigt arbete – både när det gäller sociala och ekologiska mål.

 

Makt och rättvisa

Social-ekologiska analyser måste inkludera makt- och rättviseaspekter eftersom dessa påverkar huruvida förbättringar av ekologiska resultat lyckas eller inte. Hur ett land styrs, både ekonomiskt och juridiskt, påverkar hållbarhetsresultatet. Hur samhället agerar beror, enligt ovannämnda forskare, på makt och kunskap som i sin tur påverkar ekosystemen. Makthavare måste ta hänsyn till social-ekologiska system som en del i beslutfattandeprocessen för en långsiktig hållbarhet.

 

År 2018 saknade 844 miljoner människor i världen tillgång till rent vatten. Fattiga människor är de som drabbas värst. Makt- och rättviseaspekten blir tydlig i jämförelse med Sverige, då vatten inte är något vi behöver oroa oss över. Trots att vi periodvis har brist på vatten är det inte till den grad att det är livshotande. Även om vi vill se Sverige som ett jämlikt land blir rättviseaspekterna märkbara i andra frågor, men på mer subtila plan. Detta syns exempelvis genom tillgång till naturen. Att ta del av naturområden leder till bättre fysiskt och psykiskt välmående, men detta har blivit en fråga om jämlikhet och rättvisa. Människor med lägre socioekonomiska förutsättningar har inte samma tillgång till naturen och dess fördelar. Därför är det extra viktigt att beslutfattare och makthavare tar rättviseaspekten i beaktande i arbetet med social-ekologiska frågor.

​

Vatten är en av jordens alla resurser. Vatten är grunden till att det finns liv, därför är vi beroende av naturen. Mer än någonsin behöver människor ta ansvar och arbeta tillsammans för en långsiktig överlevnadsplan – en plan som tar hänsyn till ekosystemet i alla aspekter. Vi vet vad vi måste göra men det behöver ske nu. Genom dessa prioriteringar ökar chanserna för att uppnå ett social-ekologiskt hållbart samhälle:

• Regionala samarbeten som stärker de social-ekologiska systemen.

• Långsiktiga mål som likvärdigt inkluderar både sociala och ekologiska aspekter.

• Ett perspektiv där makt- och rättviseaspekter kopplas till hållbarhetsarbetet.

​